Vittersten
Vittra är ett väsen som främst hör Norrland till. Det finns berättelser om dem söderut också, men det är i landets mellersta och norra delar som de flesta historier finns.
Vittra - skön som få, fager och kvinnlig. Färgerna på kläderna och på håret är många, det kan bero på var vittra bor och hennes humör för dagen. Rödhåriga, svarthåriga, blonda, med klänning i svart, rött eller blått. Alla har setts.
Anledningen till att man oftast bara pratar om vitterkvinnorna är att vittermännen stannar kvar i hemmen under jord, medans kvinnorna sköter sysslorna ovan jord.
Vittra kan vara snälla eller elaka, hjälpa eller stjälpa, och är ett oberäkneligt folk.
Det finns många teorier till hur vittra uppkommit. Intressant är att de flesta rör kristendomen på något vis.
En teori är att Adam levde med Lilith i lustgården. Lilith ska då ha varit Adams första hustru. De fick många barn, och när Herren en dag skulle besöka dem så beslöt dom sig för att gömma undan en del av barnen. När Herren frågade om alla barn var synliga svarade Adam och Lilith "ja". Då dock ingenting undgår Herren så ska han ha sagt att "det som är gömt ska vara gömt", och därmed gjort de gömda barnen osynliga för evig tid. Vittra ska alltså härstamma från dessa barn.
En annan teori är att de tillhörde Lucifers släkte. När han blev utkastad från himlen så blev också hans änglar utkastade, och vittra härstammar då från dessa fallna änglar.
Vittra har många tillhåll, gärna i närheten av gårdar, eller i berg, i närheten av vatten och annat. Ett ställe är stenar. En vittersten kallas även för vitterkammare.
En sådan finns utanför Brattsbacka.
Man kör genom Brattsbacka by och svänger upp till höger på Klubbsjövägen. Efter en liten stund kommer man till en korsning där man tar vänster, mot Söråker. Längs denna grusväg får man sedan hålla span efter en liten träskylt på vänster sida, med texten "vittersten". Där parkerar man och börjar gå. Stigen är uppmärkt och lättframkomlig, stövlar kan dock vara en god idé.
Efter kanske en kvarts promenad så går man över en liten myr. Det är i slutet av denna myr man helt plötsligt ser en stor skugga gömma sig bakom några små träd, det är vitterstenen man skymtar.
Stenen i sig är väldigt hög och imponerande i sin storlek. Man kan nästan inbilla sig att det känns lite kallare i luften, lite tystare och kusligare kring stenen. Man går ett varv runt den, men vågar knappt lägga handen på den.
Längs vitterstenar kan man bland annat få se vittra dansa, men nåde om man stannar och tittar på, då finns en risk att man blir vittertagen.
Vid just denna vittersten finns en historia som sägs ha ägt rum.
En bonde, Johan, som bodde i en närliggande gård, brukade ha sina kor på bete i dessa marker kring stenen. Korna brukade varje afton traska hemåt då de kände att juvrena var stinna, och sedan släppas ut på bete nästa morgon igen. En kväll kom det sig dock att korna aldrig kom hem. Johan skickade sin dräng att leta rätt på dem, men drängen kom hem tomhänt utan att ha sett till några kor.
Johan beslöt sig då för att själv gå och leta rätt på korna. När han väl lyckades hitta åt dem så var det en kuslig syn som mötte honom. Korna gick nämligen som i trans runt vitterstenen. Varv på varv, runt, runt, runt, runt gick de. Han visste ingen råd, men utan synlig anledning så bröts plötsligt förtrollningen, en av korna råmade till och så gick de alla hem till gården.
Vittra är ett fascinerande väsen, och just denna sten - där korna blev trollbundna - är en väldigt sällsam plats.
