Vilorum
Nyåker har förstås en egen kyrkogård, och den anlades år 1927, alltså bara några få år efter att byn fått sin egna kyrka. Den invigdes i kalla november, av kontraktsprosten Ahnlund. Kyrkogården ligger inte i anslutning till kyrkan, utan några hundra meter längre bort; "mitt i byn".
Där svänger man upp på en liten grusväg och kör in till kyrkogårdens parkeringsplats, den är alltså inte så synlig från vägen, utan man får spana efter en skylt med texten "kyrkogård".
Denna skylt som markerar vars man ska svänga av, har länge varit saknad. Den kom faktiskt inte på sin plats förrän i början av 1980-talet, när ett par karlar från vägverket i Nordmaling kom och satte dit skylten. Innan dess var det nog många utomstående besökare som bara körde förbi och letade efter vart kyrkogården höll hus.
Kyrkogården är omgiven av en gammal stenmur som löper runt större delen av området. Den är full av mossa och annan växtlighet, och har lösa stenar på sina ställen, men det tillför någon slags charm över det hela.
Det är en liten och trevlig kyrkogård, men så värst många gamla gravar hittar man inte. Många äldre bybor ligger nog på Nordmalings kyrkogård, i egen eller allmän grav. Det var dit man fick bege sig förr, innan Nyåkers egna kyrkogård kom till.
Kyrkogårdar har alltid varit en källa för spökhistorier, men vi ser istället att man försöker att se kyrkogården som ett vilorum, en plats för eftertanke och reflektion, där stilla ro och frid genomlyser marken. Man ska inte vara rädd för att gå omkring en sen kväll, utan istället känna stillheten och friden som råder här.
Kyrkogården blev, som många andra kyrkogårdar, för liten, och fick utvidgas på 1970-talet.
Här finns också ett gravkapell, fint i sin enkelhet. Det uppfördes år 1934, efter ritningar av Martin Westerberg, en känd arkitekt som gjort ritningar till många kyrkor, kapell och andra byggnader.
På kyrkogården vilar många livsöden, många osagda historier och hemligheter. Olika personer, gammal som ung, fattig som rik, omtyckt som oälskad. Det viktigaste är att man inte glömmer. Personer som inte finns kvar i livet kan ändå bo kvar i ens hjärtan, där de alltid är ihågkomna.
Må de vila i frid.
