Jon-Ers
Om man kör från Nyåker mot Agnäs, så kan man "mitt på håll" svänga in på en skogsväg, och sedan kringla sig vidare på olika grusvägar tills man kommer till Jon-Erstorpet.
Ett ställe mitt i skogen där åkermarkerna öppnar sig, och där en man och hans familj levt sina liv. Rätt öde, vackert och tyst.
Jon-Erstorpet står för namnet Jonas Ersson, och han var torpare. Han föddes 1833 i Tallbergstrakten, och kom att ta jobb som dräng i Hummelholm. Det var i denna lilla by som han kom att träffa sin blivande fru; Brita Sofia Ledström. De var lika i ålder, och 25 år gamla så vigde de sig i Nordmaling. Jonas och hans fru kom att flytta till Agnäs, eller snarare utkanten av Agnäs.
Här hade de bostadshus, förmodligen också ladugård och några andra små byggnader, och de brukade säkert de kringliggande åkrarna.
Bland mossa, blåbärsris och döda kvistar ser man tydligt resterna av det gamla torpet. Det som slår en först är storleken på det. Idag är vi vana vid hus med rejäla ytor, flera sovrum och våningar. Det här gamla torpet känns jämförelsevis väldigt litet. Speciellt när man har i åtanke att Jonas och Brita fick 7 barn. Det torde ha varit trångbott, vilket i och för sig inte alls var ovanligt på den tiden, utan så var det för de flesta.
Här är inte en skiss över hur huset stått, utan en väldigt ungefärlig gissning, det kan ha varit mer kvadratiskt eller så. Man ser i alla fall här den gamla vägen som går förbi torpet.
På ena sidan torpet tar blandskogen vid, på andra sidan de frodiga åkermarkerna. De tycks glädjande nog brukas och vårdas än idag.
Man står och funderar över hurdant livet här kunnat vara. Hårt? Det är en sällsam känsla när man blickar ut över åkern. Det är vindstilla och tystnaden bryts bara av någon enstaka fågel. Någon annan bebyggelse syns inte till. Bakom ryggen har man resterna av någons hem, där barnen krupit ner i sängar och sovit, där de ätit sin middag, där de vårdat de sina, älskat och levt. Det är nästan så man känner familjens blickar i ryggen. Det är fint.
Jonas dog i december 1912, 79 år gammal. Brita följde sin make, och hon dog bara ett par månader senare.
