Byamentalitet
Kategori: Allmänt
Att bo i en liten by innebär en speciell slags sammanhållning inom byn, vilket både kan utgöra en fördel likväl som en nackdel. Sammanhållningen kan innebära en trygghet i och med att "alla känner alla", men kan samtidigt utgöra en situation där "alla känner apan men apan känner ingen".
Om vi först går ut positivt, så är det en trygghet att veta vilka de flesta är. Man känner varandra, om än inte personligen så i alla fall vid namn. Man håller koll på vilka som blir ihop, vad folk jobbar med, och gör sig en bild av hurdana liv de har. Flyttar någon ny in i byn så vet alla inom loppet av en vecka varifrån personen kommer, om den har familj, om det är en skötsam person eller mer utav en partyprisse, och hurdant man ska förhålla sig till denna.
Detta utgör en slags trygghet, man vet var man har folk. Man vet vem man kan be om hjälp, vem man kan hälsa på över en kopp kaffe, vem man ska undvika att skvallra med, vem man ska hålla kort och liknande.
När man vet vilka man har runtomkring sig, och är nöjd med detta, så kan man lugnt låta vardagen ha sin lilla gång. "Jaha, det är bara X som är ute och buskör", eller "Jaha, det är bara X som har semester och spelar musik" gör att man kan slappna av, och inte behöver känna sig rädd eller orolig.
Denna trygghet - att folk håller koll på varandra - kan förstås också vara negativt. Gör någon slut, bråkar, någon gör något dumt på en fest eller liknande, så kan man även där räkna med att större delen av byn vet om detta inom en vecka, oftast i förvräng form, ibland långt från sanningen. Detta kan göra att man kan känna sig utsatt och uttittad, tryggheten blir här ett bakslag.
Byns lilla scen.
Att skvallra om andras liv är inte speciellt för byainvånare, det gör nog alla, och det är helt normalt. Det hör nog till människans inre nyfikenhet att fråga lite om andras liv, oftast helt harmlöst. Det som blir fel är när man vidarebefordrar uppgifter till andra, det blir lite som "visk-leken", där slutversionen inte alls överensstämmer med den första uppgiften. Värst är nästan lösa spekulationer, där man gissar sig till vad som kan ha sagts eller gjorts, och denna gissning blir tillslut en sanning i folks ögon.
Bättre då att ta allt lite mer med en klackspark, och kanske vara nöjd med sitt eget liv, istället för att lägga tid, ork och energi på andras. Som björnen Bamse säger; "man ska vara snäll!".
Nyfikenhet, samtalslust och social närhet medför prat om saker som hänt, men alltså - låt det stanna där, lägg inte mer ved på brasan genom att föra vidare felaktiga spekulationer.
I en by är det med andra ord svårt att vara anonym. En del gillar att ha det så; man lär känna grannen, man kan prata med vemsomhelst som är inne och handlar på affären, man vinkar glatt till busschauffören och liknande.
På samma sätt så kan en del tycka att det är skönt med storstadens anonymitet, ingen som snackar skit, ingen som bryr sig om vad man gör, man får vara ifred, man får lära känna nytt folk varje dag som är helt fördomsfria, man kan med glädje undra om man träffar någon annan trevlig pappa i områdets lekpark, kanske någon snäll och glad nyinflyttad.
Inget är rätt eller fel. För- och nackdelar finns med båda livssätten, för olika livssätt är det. Där ska man inte heller döma ut någon som tänker annorlunda. Bara för att en person älskar livet i en by och inte kan bo på annat sätt - så behöver inte det betyda att alla tänker likadant.
Och inget är rätt eller fel, alla är bara olika - på det viset är vi alla lika.
Skylten på Nyåkers lilla scen pryds av ett hjärta. Det kan ha två meningar; ett hjärta för pepparkakorna som byn är kända för, eller ett hjärta för att man älskar sin by - omgivningarna, naturen och så vidare. Men hjärtat ska också stå för förståelse, respekt för andras privatliv, godhet, empati, hjälpsamhet, acceptans, hänsyn till varandra. Då först är hjärtat stort, när man kan dela med sig av glädje, vara givmild utan att döma.
Det skulle nog alla människor i världen må bra av, dock lättare sagt än gjort. Men man får börja någonstans. Gör en annan människa glad imorgon. Överraska någon eller ge någon en kram. Hälsa på folk. "Don't worry - be happy".
