Sållar av juver
Kategori: Allmänt, Brattsbacka, Gamla ting
När man förr levde av vad gården kunde ge så tog man verkligen tillvara på allt. Man var rädd om en bra mjölkko, men om den var tvungen att slaktas så tog man förutom köttet även tillvara på huden, inälvorna, blodet och även juvret.
Juvret kunde man nämligen använda till att tillverka sållar så man kunde sikta sitt mjöl. Detta var inte gjort i en handvändning, utan det låg en del arbete bakom dessa sållar.
Av varierande träslag, bland annat björk eller gran, så skulle man med tunna skivor forma en ram. Träet lades i blöt och upphettades för att bli mer formbart, och sedan formade man det till en rund cirkel. För att hålla ihop det använde man inte lim - som vanligen används idag - utan man sydde med exempelvis rottrådar eller lädersnören i förborrade hål.
Detta såll finns att beskåda på Brattsbacka museum
Själva juvret skulle förstås även varsamt skrapas rent från blodkärl, hinnor, slem och pälsstrån. Juvret passas sedan in i ramen, och sedan fästes och syddes ytterligare en mindre ram utvändigt, för att hålla juvret på plats. Hål gjordes förstås även i juvret, olika juversåll har olika storlekar på hålen beroende på vad man skulle sikta.
Juvret i sig är elastiskt, tunt och mjukt, och torde ha varit perfekt för dessa silar, även om vi idag kanske skulle vara lite mer äcklade.
Nu var då sållen klar, redo att använda för att sikta mjölet ännu lite finare efter att ha malts i kvarnstenarna.
Idag går man på affären och köper en sil. Förr skulle man slakta, rensa, forma träslag, sy, borra och arbeta fram en liknande produkt. Mycket av denna gedigna kundkap är det ingen som bryr sig om idag, för vi behöver den helt enkelt inte.
Men det kan kanske vara bra att ibland stanna upp och inse att vi har det väldigt enkelt idag, och det ska man nog vara lite tacksam och ödmjuk över.
