Den sänkta sjön
I Nyåker finns en stor sjö, som är väldigt vacker - på våren och försommaren. Vid sjön är det lätt att uppslukas av naturens stillhet och solnedgångars vackra skådespel, man är omgiven av våtmarker, gamla åkrar och skog. Hus syns bara på "nedre sidan" av sjön, där den mynnar ut i Leduån.
Det är något väldigt speciellt med ett spegelblankt vatten, solen som målar himlen i en vacker palett, och sedan bara... tystnaden. Ibland känner man sig liten på jorden. Otroligt meditativt och avkopplande.

Sjön har spelat en stor roll under byns historia. Man hade tillgång till fiske, våtmarker, åkermark och ett bra ställe för bad och tvätt.
Men man behövde mer. Under sena 1800-talen och tidiga 1900-talet var sänkningar och utdikningar av sjöar vanligt. Det var svåra tider för många, byarna expanderade och man behövde mer utav bland annat slåttermarker. Därav sänkningen också i Nyåkerssjön.
Leduån passerar på sin resa genom 9 sjöar och 4 tjärnar, och troligen var Nyåkerssjön den sjö av dessa som drabbades hårdast av säkningen. Nyåkerssjön sänktes med cirka 1,2 meter.

Sjöns framtid är tyvärr nu på en långsam upphällning. Som många andra svenska sjöar så har den höga halter av kvicksilver, men framför allt höga halter av näringsämnen.
För höga halter av näringsämnen leder så småningom till en övergödd sjö. Det blir för mycket näringsämnen i vattnet, framför allt av kväve och fosfor, vilket leder till ökad biologisk produktion - för mycket växtlighet som tar över sjön.
En övergödning är inte bra, övergödning är till exempel det största hotet mot Östersjön.
Nyåkerssjön växer sakta men säkert igen. Åtgärder som skulle behövas är kanske bland annat mer ängsmark, växtlighet som kan ta upp lite av de näringsämnen som annars rinner ut i sjön. Men det återstår att se om någon gör något, eller om man bara kan stå och titta på.

Hur som haver så är sjön vacker. Den stora mängden växtlighet längs strandkanterna lockar till sig ett rikt fågelliv, främst i form av måsar och svanar.
Förr hade man även en färja som gick över sjön, det var i princip en brygga som man drog fram och tillbaka med hjälp av ett rep. Den brukades bland annat för att kunna ta sig över och mjölka korna som stod på sommarbete på andra sidan sjön.
Sjö - må du vara så länge du är.